Så kan Sakta bortdö användas i en mening
- Hon vred huvudet en smula åt sidan och talade sakta för sig själv.
- De påskyndade således sina steg, veko förbi fotgängerskans axel, och ett ovillkorligt, men sakta och ganska artigt ah !
- Han slöt ögonen som han ofta brukade, då han var osedd, och upprepade sakta orden.
- Framför mig syntes över den låga häcken en blå strimma av vatten och ljus, men det var skugga under träden, där musiken sakta silade fram.
- Folket viskade därom, men ödmjukt och sakta.
- Han gick sakta fram till den svarta tavlan.
- Sakta och ännu i sin hjälplöshet rädd om sin börda makade han varsamt kistan ned bredvid sig på stenläggningen.
- Slutligen gjorde han en sorts klumpig bugning, mumlade ett otydligt tack och lade ifrån sig luren så sakta som om den varit av sprödaste glas.
- I backen opp mot stugan steg hon av cykeln och gick sakta och drog.
- Under det han talade om detta, makade han sakta bort mjölkbunken och limpan.
- - Albert for förskräckt åt sidan vid dessa Saras sakta uttalade ord.
- Det går mycket sakta, men vi kör.
- 7, 10, 13, 14, 15, 16, och 20, varit nog häftig, tils emot slutet, då den begynte sakta sig och blifva foglig.
- Gertrud hade inte ännu sett honom, han stängde grinden sakta och gick fram emot henne.
- - Jag har länge tyckt mig höra hästtramp, sade Oxehufvud sakta.
- Kärran närmade sig i sakta mak.
- Hon gick stillsamt, mjuk i gången, med träskor under armen och gumstav i hand, men sakta, sävligt vankande som en tröstlös flicka.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
